vän

Fra Wiktionary

Svensk

Adjektiv

vän

  1. pæn, smuk, fager, vakker

Bøjning

  • vänt, väna, vänare, vänast, vänaste

Beslægtede ord og fraser

Substantiv

vän fælleskøn

  1. en ven
    de var bästa vänner under alla år i skolan
    vi är bara vänner

Bøjning

Bøjning af vän Ental Flertal
fælleskøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ vän vännen vänner vännerna
Genitiv väns vännens vänners vännernas

Beslægtede ord og fraser

Kilder