vänskap

Svensk

Etymologi

vän +‎ -skap

Substantiv

vänskap

1. venskab

Bøjning

Bøjning af vänskap	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	vänskap	vänskapen	vänskaper	vänskaperna
Genitiv	vänskaps	vänskapens	vänskapers	vänskapernas