trä

Svensk

Substantiv

trä intetkøn

1. (utællelig) træ (materiale)
2. et (stykke) træ

Bøjning

Bøjning af trä	Ental		Flertal
intetkøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	trä	träet	trän	träna
Genitiv	träs	träets	träns	tränas

Beslægtede ord og fraser

klappträ träa träaktig träarbete träaska träbalja träbeläte träben träbit träbjälke träbjälklag träblock träblåsare träblåsinstrument träbock

träbord träbrits träbro träbrygga träbyggnad träbåt träbänk träd trädäck trädörr träfartyg träfasad träfat träfiber träfigur träflis träflisa träfri träföremål träförädling trägalge trägaller trägolv trägravyr trägubbe trähaltig trähandlare trähandtag trähjul trähus trähäst träig

träimpregnering träindustri träkar träkarl träkista träklabb träklabbe träkloss träklot träklots träklubba träklyka träkol träkonstruktion träkors träkubb träkubbe träkula träkyrka träkåk träkärl träleksak trälim trälist trälock trälucka trälåda trälår trälänga trämask trämassa trämjöl

trämöbel träpall träpanel träpatron träpinne träplank träplanka träplatta träplugg träport träpulver träpåk träpåle träram träregel träribba träring träräcke träskaft träskalle träskallig träsked träskiva träskjul träsko träskovel träskruv träskulptur träskyddsmedel träskål träskärare träslag

träslev träsliperi träslott träslöjd träsmak träsnidare träsnideri träsnitt träsnittare träsoffa träsprit träspån trästicka trästol trästolpe trästycke trästång träställning träsula träsvarv träsvärd trätak trätavla träteknisk trätjära trätoffel trätrall trätrappa träull trävara trävilla trävirke

trävit trävägg träyta vedträ

Kilder

• trä i Svenska Akademiens ordbok