Spring til indhold

Termin

Fra Wiktionary

Tysk

Etymologi

Fra latin terminus.[1]

Udtale

Substantiv

Termin hankøn

  1. (tidspunkt) termin

Bøjning

Ental Flertal
Nominativ der Termindie Termine
Genitiv des Termin(e)sder Termine
Dativ dem Termin(e)den Terminen
Akkusativ den Termindie Termine

Kilder

  1. Termin“ i Digitales Wörterbuch der deutschen Sprache