ras

Dansk

Verbum

ras

1. Imperativ af rase

Nederlandsk

Adjektiv

ras

1. hurtig

Substantiv

ras

1. race

Norsk

Substantiv

ras intetkøn

1. skred
2. jordskred

Verbum

ras

1. Imperativ af rase

Svensk

Substantiv

ras fælleskøn

1. en race (af dyr og mennesker)
2. et fald, en kollaps, en lavine, et jordskred; det som er eller bliver raseret

Bøjning

Bøjning af ras 1	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	ras	rasen	raser	raserna
Genitiv	ras	rasens	rasers	rasernas

Bøjning af ras 2	Ental		Flertal
Neuter	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	ras	raset	ras	rasen
Genitiv	ras	rasets	ras	rasens

Beslægtede ord og fraser

race

hundras kattras rasben rasbiologi rasbiologisk rasblandning rasbråk rasdiskriminerande rasdiskriminering rasdjur rasfråga rasfrände

rasfördom rasförföljelse rasförtryck rashat rashatare rashets rashetsare rashund rashygien rashygienisk rashäst rashögfärd

rasism rasist rasistisk raskamp raskatt raskravaller raskrig raslag raslig raslära rasmotsättning rasmässig

raspolitik raspolitisk rasproblem rasprogram rasren rasrenhet rassegregation rasskillnad rastillhörighet rastänkande rasåtskillnad renrasig

fald

rasa rasbrant rasera

rasering rasgräns raskant

rasmassa rasolycka rasrisk

snöras

Kilder

• ras i Svenska Akademiens ordbok