kung

Svensk

Substantiv

kung

1. en konge

Bøjning

Bøjning af kung	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	kung	kungen	kungar	kungarna
Genitiv	kungs	kungens	kungars	kungarnas

Beslægtede ord og fraser

kungabalk kungabesök kungabok kungaborg kungabröllop kungadotter kungadöme kungaed kungafamilj kungafond kungaförsäkran kungagrav

kungahus kungakrona kungalängd kungamakare kungamakt kungamantel kungamiddag kungamord kungamördare kungapalats kungapar kungarike

kungason kungasäte kungatitel kungatrogen kungatron kungaätt kunglig Kungsbacka kungsblå kungsblått kungsbonde kungsfisk

kungsfiskare kungsflundra kungsfågel kungsgård kungshög kungsljus kungsmynta kungsord kungspudel kungssång kungstanke kungstiger

kungsvatten kungsväg Kungsängen kungsängslilja kungsörn

Synonymer

• härskare
• konung
• monark
• statschef

Kilder

• kung i Svenska Akademiens ordbok