knä

Svensk

Substantiv

knä intetkøn

1. et knæ

Bøjning

Bøjning af knä	Ental		Flertal
intetkøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	knä	knäet	knän	knäna
Genitiv	knäs	knäets	knäns	knänas

Bøjning af knä	Ental		Flertal
intetkøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	knä	knät	knän	knäna
Genitiv	knäs	knäts	knäns	knänas

Beslægtede ord og fraser

knäa knäbyxor knäböja knäböjning knädjup knäfall knäfalla knähund

knähög knähöjd knäkort knäled knäliggande knälång knäoperation knäprotes

knäreflex knärör knäsena knäskada knäskadad knäskura knäskydd knäskål

knästrumpa knästående knäsvag knäsvaghet knäsätta knäsättning knätofs knäveck

knävärmare

Kilder

• knä i Svenska Akademiens ordbok