karta

Svensk

Substantiv

karta fælleskøn

1. et kort (geografisk)

Bøjning

Bøjning af karta	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	karta	kartan	kartor	kartorna
Genitiv	kartas	kartans	kartors	kartornas

Beslægtede ord og fraser

generalstabskarta kartbild kartblad kartbok kartera kartering kartfodral

karthytt kartlägga kartläggning kartläsare kartläsning kartmaterial kartograf

kartografi kartografisk kartogram kartritare kartritning kartrulle kartskiss kartskåp

kartställ kartsättning karttecken kartverk orienteringskarta stadskarta världskarta

Kilder

• karta i Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (13. udg. 2006)