gruva

Svensk

Substantiv

gruva fælleskøn

1. en grube, en mine (fund af mineral)

Bøjning

Bøjning af gruva	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	gruva	gruvan	gruvor	gruvorna
Genitiv	gruvas	gruvans	gruvors	gruvornas

Beslægtede ord og fraser

gruvarbetare gruvarbete gruvbolag gruvbrytning gruvdistrikt gruvdrift gruvfogde gruvfält gruvföretag gruvgas

gruvgång gruvhantering gruvhiss gruvhål gruvindustri gruvingenjör gruvlave gruvnäring gruvolycka gruvområde

gruvras gruvsamhälle gruvschakt gruvstrejk guldgruva järngruva koppargruva silvergruva zinkgruva

Verbum

gruva

1. at grue (sig)

Bøjning

• gruvar, gruvade, gruvat, gruvande

Beslægtede ord og fraser

• gruvlig
• gruvlighet
• gruvsam

Kilder

• gruva i Svenska Akademiens ordbok