duva

Svensk

Substantiv

duva fælleskøn

1. en due (fugl)
2. en due, en fredsven

   parlamentets hökar och duvor

Bøjning

Bøjning af duva	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	duva	duvan	duvor	duvorna
Genitiv	duvas	duvans	duvors	duvornas

Beslægtede ord og fraser

brevduva duvblå duvfjäder duvfågel duvgrå duvhök

duvkulla duvkutter duvpost duvskytte duvslag duvunge

fredsduva lerduva skogsduva turturduva

Verbum

duva

1. (søfart) at duve (gynge)

Bøjning

• duvar, duvade, duvat

Synonymer

• stampa

Kilder

• duva i Svenska Akademiens ordbok