brandsläckare

Fra Wiktionary
Spring til navigation Spring til søgning

Svensk

Etymologi

brand +‎ släckare

Udtale

Substantiv

brandsläckare fælleskøn

  1. ildslukker

Bøjning

Bøjning af brandsläckare Ental Flertal
fælleskøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ brandsläckare brandsläckaren brandsläckare brandsläckarna
Genitiv brandsläckares brandsläckarens brandsläckares brandsläckarnas

Kilder