bagatel

Fra Wiktionary

Dansk

Substantiv

bagatel fælleskøn

  1. ubetydelighed

Etymologi

fra fransk bagatelle, fra italiensk bagatella, muligvis fra diminutiv af latin baca (bær) - dvs. lille bær

Bøjning

Ental ubestemt
en bagatel
Ental bestemt
bagatellen
Flertal ubestemt
bagateller
Flertal bestemt
bagatellerne

Oversættelser