land

Fra Wiktionary

Dansk

Etymologi

Fra oldnordisk land

Udtale

Substantiv

land intetkøn

Wikipedia har en artikel om:
  1. befolkningsområde der har sin egen regering
  2. de dele af Jordens overflade der ikke er dækket af vand
  3. (utællelig) område i afstand fra større byer

Bøjning


Beslægtede ord og fraser

Oversættelser


Verbum

land

  1. Imperativ af lande


Engelsk

Udtale

Substantiv

land

  1. (geografi) land

Verbum

to land

  1. at lande


Færøsk

Etymologi

Fra oldnordisk land.

Substantiv

land n (flertal lond)

  1. land

Bøjning

Bøjning Ental Flertal
Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ land landið lond londini
Akkusativ land landið lond londini
Dativ landi landinum londum londunum
Genitiv lands landsins landa landanna

Kilder

landi Føroysk orðabók


Nederlandsk

Udtale

Substantiv

land intetkøn

  1. (geografi) land

Bøjning

Best. Ental
het land
Ental diminutiv
landje
Flertal
landen
Flertal diminutiv
landjes

Beslægtede ord og fraser

Kilder

  • land“ i vanDale woordenboek

Svensk

Substantiv

land

  1. et land, en nation, en stat, et rige, et fosterland
    Vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt, o dyra ord!
  2. (utællelig) land, jord, mark, territorium, fastland; ikke sø/hav eller luft
    gå i land
    färdas till lands
    Det mörknade kring land och hav.
  3. (utællelig) land, jord, mark, lempelig til landbrug; ikke by
    bo på landet
    Och över stad och land i kväll går julens glada bud
  4. et dyrket markstykke, et haveanlæg, kort for trädgårdsland

Bøjning

Bøjning af land 1 Ental Flertal
intetkøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ land landet länder länderna
Genitiv lands landets länders ländernas
Bøjning af land 2-3 Ental Utællelig
intetkøn Ubestemt Bestemt
Nominativ land landet
Genitiv lands landets
Bøjning af land 4 Ental Flertal
intetkøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ land landet land landen
Genitiv lands landets lands landens

Beslægtede ord og fraser

Kilder