namn

Svensk

Etymologi

From oldnordisk nafn.

Substantiv

namn intetkøn

1. navn

Bøjning

Bøjning af namn	Ental		Flertal
Neuter	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	namn	namnet	namn	namnen
Genitiv	namns	namnets	namns	namnens

Kilder

• „namn“ i Lexin