gränd

Fra Wiktionary

Svensk

Substantiv

gränd fælleskøn

  1. stræde
  2. gyde

Bøjning

Bøjning af gränd Ental Flertal
fælleskøn Ubestemt Bestemt Ubestemt Bestemt
Nominativ gränd gränden gränder gränderna
Genitiv gränds grändens gränders grändernas

Kilder