isstycke

Svensk

Etymologi

is +‎ stycke

Substantiv

isstycke intetkøn

1. isstykke

Bøjning

Bøjning af isstycke	Ental		Flertal
intetkøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	isstycke	isstycket	isstycken	isstyckena
Genitiv	isstyckes	isstyckets	isstyckens	isstyckenas