ungkarl

Fra Wiktionary

Dansk

Etymologi

ung +‎ karl

Udtale

  • IPA:  /ˈo̜ŋˌkɛ̜ːˀl/

Substantiv

ungkarl

  1. En ugift mand.

Bøjning

Ental ubestemt
en ungkarl
Ental bestemt
ungkarlen
Flertal ubestemt
ungkarle
Flertal bestemt
ungkarlene

Oversættelser

Kilder