gengångare

Svensk

Substantiv

gengångare fælleskøn

1. en genganger, et genfærd

Bøjning

Bøjning af gengångare	Ental		Flertal
fælleskøn	Ubestemt	Bestemt	Ubestemt	Bestemt
Nominativ	gengångare	genångaren	gengångare	genångarna
Genitiv	gengångares	genångarens	gengångares	genångarnas

Synonymer

• fantom
• gast
• spöke
• vålnad

Kilder

• gengångare i Svenska Akademiens ordbok